Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sverige’

Matsalen

Ibland lämnar jag en restaurang full av inspiration och går direkt hem och skriver nåt långt. Besöket på Mathias Dahlgren Matsalen genererade däremot inte några sådana känslor alls. Ett besök som lämnade ett mycket stabilt intryck och  bekräftade min förväntan om att Matsalen är Sveriges bästa restaurang. Men ändå var det så mycket som inte kändes rätt där, i soffan i L.O. Smiths gamla hus. Maten saknar lite ideologi och tanke och knäcks i många fall av vinerna. Servisen glänser men inget känns flexibelt eller generöst.

Det börjar bra med en spännande amusbricka till champagnen, S/A Libert et Fils Blanc de Blanc.

dsc00264

Dillmaräng, torkad Souvas, pumpa, blomkål, rödbeta.
Rimmad lax med smak av ingefära och porter.
Riktigt god rökt kyckling med syltadlök, pepparrotsmajonaise och riven champinjon på klubba.
Potatis ”chips”, majs ”popcorn”, friterat torskskinn serverat med inlagd, torkad och pulveriserad rödlök strödd över.

Gott men lite för sött för en så stram Champagne som Libert och de varma handservetterna som kommer till brickan är kalla och fuktiga när det blir dags att använda dem.

dsc002651Vidare till brödserveringen och Mathias (väldigt omtalade och hypade) första matminne, litet bröd fyllt med smält smör. Alla ni som har hört ” it will pop” någon gång förstår nog hur det här uppför sig.

På tallriken även färskost i tub, smör, olja, färskost och ostkräm på Svecia. Helt klart en humörhöjare.

Bakad långa och kammussla med mild vitlök, persiljeskott och bläckfisksky.

dsc00267

Milda men djupa mineralstinna smaker med en lätt rostad vitlöksnyans. Loimers kraftiga Grüner Veltiner Spiegel har kryddighet som får vitlöken att skina men plockar i brist på mineralitet inte upp de mer subtila haviga smakerna från fisken och musslan. Inte bra.

Här blir jag informerad om rådande fotoförbud på Grand Hotell. ”Kockarna fotar gärna rätterna åt dig i köket.” blir jag informerad om när kameran tas ifrån mig. Jättebra, om det nu inte hade varit så att de glömde fota ett par rätter.

Rökt lax och naturlig gåslever med syltade grönsaker, pepparrot och ingefära är en sötsyrlig anrättning med lite för mycket vinäger i grönsakerna och en röksmak i laxen som tar överhanden mot gåslevern. Dorsheimer Burgberg Rielsing Auslese från Diel i Nahe gör sitt sötsyrliga jobb men gifter sig knappast med varken vinäger eller rök.

”Pumpa papper” är just pumpapapper med pumpakräm, tryffel, mandel, parmesan och brynt smör. Tungt men Gosset Grand Millesime 1999 styr upp det med fräsch syra. Det här är en av kvällens bästa rätter med nötighet och tryffelaromer som går igen i vinet.

Nästa rätt känns nog lite bekant för många.

Tartar på biff och ostron med vattenkrasse, rå lök och talgemulsion.

dsc00271

Det är råbiffen från himmelen med härlig sälta från ostronen och mjuk majonäs. Det känns lite Noma tycker vi men det r så gott så det spelar ingen roll. Det som däremot stör är är Nögne porter från Norge. Alldeles för maltigt bitter för den eleganta tartaren. Och vad är det för fel på svensk öl?

Till Domaine de Trévallon Rouge 2000 får vi enbärsstekt hjortrygg med selleri, endive, honung och rostad lök.

dsc00270Det här är också mycket mycket gott men lite uddlöst och jag stör mig givetvis på att råriven champinjon dyker upp igen. Den bittersöta kombinationen är ingen lätt uppgift för ett vin och den sydfranska pärlan vi blir serverade känns rätt på idéstadiet men blir berövad sin syrahkrydda och upplevs lite platt och volatilt. Synd på ett så gott vin och fin mat.

dsc00273Vi gillar ost och väljer båda osttallrikarna som vi delar men innan det får vi en lite uppmuntrare i form av en ostkräm med rostad brödglass. Lite i tyngsta laget kanske men jävligt gott och kul.

dsc00274

På den ena osttallriken ligger det svenska hårdostar plus Comté och på den andra fyra ostar från Vilhelmsdals gårdsmejeri; get, hård ko, kitt och blåmögel. Riktigt goda. Vi får två viner till. Först en frisk men mycket söt -07 Nussberg Beerenauslese från Wieninger och en nära döden upplevelse i -88 Fonseca Guimaraens. Jag är inget stort fan av söta viner till ost och inte heller här gör vinerna ostarna rättvisa. Eller tvärt om.

Dessert: Brynt svenskt äpple med havtorn, stekt råg och brunt socker.

dsc00276

En härlig fräsch dessert med angenämt bittra toner och rena svenska smaker. Dock för sött för Pommeau som dör i munnen och lämnar ett spritigt intryck.

Till kaffet kommer det små ljumna madelainebullar med färska bär. Vackert.

Det slutar lika trevligt som det börjar men där emellan känns inte allt helt hundra tyvärr. Sommeliern borde gå en kurs i sensorik och gastronomisk respekt. Ingen tvekan om förstaplatsen i Sverige, service och mat håller mycket hög klass, men kan det inte bli lite roligare och mer spännande än så här ?

T

Mathias Dahlgren

Annonser

Read Full Post »

Roffes revisited

Dags för ett säkert kort tänkte vi och bagav oss till Rolfs Kök på Tegnérgatan för middag. Var det lika bra och stabilt som vanligt. Ja. Servisen är trevlig, och det tar tid att få sina förrätter. Det var precis som det ska vara helt enkelt och fullt, trots att det var måndag med rasande finanskris utanför fönstrerna. Jag älskar oxmärg och har sett fram emot den på Rolfs Kök ett tag. H åt Carpaccio på pilgrimsmussla med jordärtskockspuré och tryffelskum. Det nya i moderna kök är ett klister som inte är farligt att förtära i små mängder. Har har man klistrat ihop pilgrimsmusslor som rullats i purjolöksaska och skivat tunt på maskin. Mycket gott.

Min märg kommer med det obligatorska brödet, här som tunt skivad krutong, och Avruga. En lättrökt sillrom smaksatt med lite citron. Nytt och ballt för fem år sen men idag känns Avruga inte så spännande längre. Märgbenet var skuret och på längden och bakat till perfektion. Gott, men långt ifrån den gudomliga märgen på Blue Ribbon.

Varsit glas Diebolt-Vallois sköljer vi ner förrätterna med.

H vill fortsätta med kött och väljer tveklöst Wagyu högrev ”Bourgignon”. Jag tar Grissidan. Confiterad med syrad kål, ölkokt lök och potatispure smaksatt med rostad vitlök. Klassiker på Rolfs Kök. Wagyuns intensiva köttsmak parar vi med Geol från Thomas Cusine och jag dricker vit St:Joseph från toppåret 2006.

Vi blir bjudna på kaffe som ursäkt för tidigare servicefadäs och lämnar mätt och belåtna.

Annat var det när vi åt lunch där för nån vecka sen. Det ska jag aldrig göra igen.

T

Rolfs Kök

Read Full Post »

Det är ett halvår kvar till nästa Guide Michelin Main Cities of Europe kommer ut men spännande är det redan. Christer Lingström har sålt Edsbacka Krog i smyg och eftersom stjärnor är personliga betyder det att Stockholm och Sverige förmodligen förlorar sin enda tvåstjärniga krog. Slagläge för Mathias Dahlgrens Matsalen på Grand Hotell som belönades med en rödmarkerad stjärna; rising. Vilket betyder att man är på väg mot en stjärna till. Stockholms krogscen är inte så värst spektakulär och ett byte av stjärnor restaurangerna emellan vore inte ett dugg fel. Nästan nödvändigt faktist.

Själv har jag inte riktigt tid att besöka Edsbacka denna sista säsong med stjärnorna men jag uppmanar dig som har tid att göra det.

T

Guide Michelin

Edsbacka Krog

Mathias Dahlgren

Read Full Post »

Itamae Sushi

Itamae Sushi ligger på Odenplan. Där får man 11 bitar för 99 kr på lunchtid. Minisushi med riktigt dåligt ris. Fräsch fisk visserligen men helt oinspirerat och väldigt små Nigiri. Jag kräver inte att alla ställen ska vara som Akki men det här höll lite väl låg nivå.

T

Read Full Post »

Efter en lyckad prestation får man fira på Sturehov. Det tycker iallafall jag och K som för andra gången i år har lyckats på Vin och Sprithistoriska museet. Förra gången vart det en flaska Selosse Initiale till sallad. Denna gång -99 Pol Roger Brut Millesimme till Unggrissida med surkål.

Bortsett från en lite okrispig svål är grisen precis som vi vill ha den; salt och god. Potatis och surkål i lätt gräddig sås med lök och sidfläsk. Champagne känns helt plötsligt som det enda rätta till det här. Den är ung men utan grön frukt och bra vikt i munnen. Riktigt gott. Årgång 1999 fortsätter att imponera.

Sen en dubbel espresso och Hovdessert.

Sturehof är ett skönt ställe. Alla är där, alla har varit där men om du är en av dem som inte kan säga att du tillhör någon av ovan nämnda kategorier gör du bäst i att dra dit på en gång.

T

Sturehof

Read Full Post »

Akki

Stockholms och kanske/förmodligen Sveriges bästa sushi köper man på Akki, beläget mitt på Södermalm på baksidan av Medborgarhuset.

En bild säger mer än tusen ord men jag kan säga att sushin på bilden är nog den sämsta jag har ätit på Akki och då är den ändå överlägsen all annan sushi jag har ätit i Sverige. De små råa räkorna med Loddarom på är mördande goda och den enda nigiri med Makrill jag tycker om finns här. Ta er till korsningen Folkungagatan/Götgatan och ät. Kan vara bra att ringa och beställa i förväg.

T

Akki

Read Full Post »

Bakverket

Nu har även DN på stan hittat dit. Men ni minns väl vart ni hörde det redan för drygt ett år sen ?

Stor frukost 95 kr.

Fortfarande bra men jag saknar senapen.

T

DN

Bakverket

Read Full Post »